flicka.

Nej fy fan. Varför dessa hemska morgnar? Kvälvningarna står mig upp i halsen, kämpar för att hålla maten kvar. Måste peta i mig lite mer frukost. Det är svårt. Det känns sjukt att alla andra bloggskribenter som har skrivit dom senaste inläggen verkar vara dom som inte har gått och lagt sig ännu denna torsdagsnatt (!). Själv är jag en av dom som har gått upp denna fredagsmorgon. Det är som att allt sover. Det är helt vindstilla ute. Det kunde varit ett vykort. Jag såg tre katter springa över vägen förut. Dom passar på innan alla andra vaknar, innan bilarna bryter tystnaden. Jag vill också vara katt. Jaha, nu passerade första bilen och första personen är på väg till bussen. Jag måste också gå nu... Det är bara att bita ihop, det kommer gå bra.