flicka.

Åkte in till stan ikväll för att mor min skulle springa Vårruset. Tänkte jag kunde träffa nån av mina kompisar, jag menar, det brukar alltid vara nån som är sugen på fika eller dylikt. Men ack vad jag bedrog mig denna gång - jag fick inte tag på nån, så jag blev helt enkelt ensam. Gick en promenad och hamnade sen på en bänk på strandpromenaden i flera timmar. Satt där och funderade med solen som enda sällskap. Kände mig deppig. Klump i magen igen. Tårar i ögonen. Äsch, skit samma. Det slutade i alla fall med en miljon solnedgångs- och silhuettbilder. Tänkte dela dom med er. Säg gärna vad ni tycker!