flicka.

Gick och la mig kl.06 igen. Det var svårt att somna. Började gråta. Tankarna snurrade. Är trött, har sovit för lite. Vaknade för andra gången idag och hoppades att min Älskling skulle ligga där bredvid mig. Men nej, det var ingen dröm den här gången heller, han var borta. Vad skall jag göra idag då? Och imorgon? Det känns som det här kommer bli dom två längsta och ensammasate dagarna någonsin. Inte förrän på lördag förmiddag kommer min mamma hit. Jag vill hem nu, ifrån den här jävla skiten. Jag vill inte leva mer, jag är trött på det här livet, för det finns ingenting här som är bra, det finns ingenting att leva för. Och dessutom har jag ju inte ens ett liv att tala om, så varför inte?

Det är sol ute. Hultsfred kommer att vara (är) helt underbart. Alla som är där kommer ha det så otroligt härligt och roligt. Kan inte bara hela festivalen regna bort? Kan inte alla band ställa in? Ja, jag är jääävligt irriterad och vill inte att nån skall vara där och ha det roligt just nu. Japp, jag beter mig som en 14-åring och står för det. Jag har ju ingen att agera ut mina känslor på så jag måste skriva av mig all skit här. Jag vill också vara där! Jag vill vara där med min Älskling, Men han valde att åka utan mig. Tack.