flicka.

Vi var där alla tre. Både Hon och jag skulle som sova hemma hos Dig. Du låg i din säng, Hon på en madrass på golvet och jag i en annan säng. Jag tänkte efter en stund: Vad fan ligger jag här för? Varför får jag inte ligga bredvid Dig bara för att Hon är här också? Jag skrev ett brev till Dig som Du ryckte ifrån mig och Ni läste det tillsammans och skrattade som om jag var så underlägsen och dum. Det var ju bara till Dig! Sen var vi utomhus, det skulle antagligen föreställa festivalen eller liknande. Hon försökte vara trevlig mot mig men jag vet att Hon hatar mig, och Hon var på Dig som en klängande apa. Helt plötsligt såg jag allt via en datorskärm, jag var inte där längre. Jag försökte skriva till Dig men jag såg hur Du bara tryckte bort det jag hade skrivit och ignorerade mig. Så länge Hon var där så var jag ingen. Hon var runt Dig, bredvid Dig, nära Dig, överallt, Era läppar var så nära hela tiden, och Du såg mig inte, Du ville inte se. Hon sjöng för Dig, tätt intill Din kind. Jag skrev till Dig igen - Du ignorerade. Du bara log och skratta med Henne.

Jag vaknade med en ryck med värk i magen. Vilken jobbig dröm! Tanken av att hennes tunga har varit i din mun äcklar mig, tanken av att den senaste tjejen du kysste var henne och inte mig får det att knyta sig i magen på mig. Det borde varit jag och ingen annan. Jag har aldrig tyckt om den där lilla blonda jävla bruden tidigare, men jag försökte verkligen att bara se henne som din trevliga kompis, för enligt dig var hon ju så himla söt och go, så jag försökte verkligen. Men nu sjönk hon en sisådär femhundrafemtioelva steg rakt ner i ilfart på min respekt-och-tycka-om-stege. Nu har hon bevisat att hon är precis som jag trodde från allra första början!

Det kunde kanske ha varit värre. Det känns kanske bättre än igår morse och det känns kanske bättre än i tisdags. Men just den lilla grejen har fortfarande hänt, och det är inget man förbiser efter fem minuter. Det kommer finnas där och det kommer gnaga och skava länge...






^{(jag älskar ju dig... )}