flicka.

Jag känner mig ledsen. Jag vet inte riktigt varför. Det är väl bara åter igen en av mina s.k. humörsvängningar. Det brukar oftast pendla mellan glad, sur, deppig, likgiltig. Men nu känner jag mig bara... ledsen. Liksom, vemodig. Jag längtar hem. Jag vill gråta, det trycker sådär i bröstet. Men jag kan inte, inte just nu. På ett sätt är det frustrerande. Jag vet inte vad jag skall göra med mig själv när det känns såhär i mig. Jag vill sova så jag slipper känna, men jag vill samtidigt hålla mig vaken för att undvika morgondagen så länge som möjligt. Gråt. Jag känner gråt, men inga tårar. Har dom torkat? Nej, jag vet helt enkelt inte vad jag skall göra. Jag vet ingenting. Jag vill bara ha en kram. Jag vill bara hem.