flicka.

Jag har nu varit vaken i tre timmar och 50 minuter. Facebook är inte ALLS lika underhållande som det var igår, så jag är nu väldigt uttråkad och sysslolös, vilket betyder att jag bara MÅSTE skriva ett innehållslöst inlägg här i den lilla fina, eller mindre fina, bloggen. För vad ska jag annars göra?

Jag har idag:

• Vaknat 09.10.
• Satte på teven, där det gick absolut ingenting roligt.
• Stängde av.
• Drog upp datorn i sängen, som har stått på golvet hela natten, och kollade allt det viktiga.
• Jag åt frukost: två mackor med keso och avokado och en kopp te + vitamintablett.
• Elinor ringde och berättade om gårkvällen.
• Jag mailade Kaka-bilder till Anton.
• Sen diskade jag.
• Tänkte: dags att äta igen?
• Åt en tallrik med yoghurt och müsli som smakar äpple och kanel. Låtasades att jag åt äppelpaj.
• Blev sliskig i munnen.

Eh, ja, det var det än så länge. Jag är vansinnigt snorig, och det är fan så jobbigt. Nu la jag mig på mage i sängen och det enda sällskap jag har en toarulle som hjälper mig att hålla borta SNOREN.

* Kollar Facebook. TÄNK om det har hänt nånting dom senaste 5 minuterna. DET HAR DET! Broder Daniel skrev och tackade för grattis och födelsedagspresent. Åh, älskade bror*

13.14.... Jessica skrev till mig på MSN förut att hon skulle komma och hälsa på. Undrar när hon kommer. Jag vill leka! Jobbigt bara att jag antagligen inte kommer orka leka så mycket. Jag har en gnutta feber tror jag.

Jag undrar vad dom gör i skolan idag. Tecknar en massa. Har kroki förresten, för det har vi ju varje onsdagseftermiddag. Usch, vad jag missar.

 Alltså, jag är kär i H&M. I måndags hämtade jag t.ex. ut den här lilla finsaken. Alltså inte den snygga tjejen, utan t-shirt-klänningen. Mitt habegär mättas aldrig.

Snart har jag druckit upp min 1-liters juice från Brämhults, och till det äter jag riskakor. Det är gott.

Samtidigt som jag gör det så addade nån mig på MSN. Alltså, det händer ungefär hela tiden att skumma typer lägger till mig, och dom flesta skriver "tung", vilket jag efter såhär lång tid anar kanske betyde "hej" eller liknande på nåt konstigt.... NU KOM JESSICA! Jag fortsätter sen.

Kl.19.02
Sicken tur att man har vänner som kommer och lättar upp stämningen lite här i sjukstugan då och då. Jessica darling hade köpt med sig supergod glass som vi slevat i oss tills vi fick ont i magen. Sen såg vi "Göta Kanal 2", som var typ asdålig. I alla fall inte bra, men lättsam. Nu drog hon för en stund sen, men till åtta är hon tillbaka igen för att se Idol. Hon klarar sig nämligen inte annars. Elinåranpåran kommer också tills dess. Det är dom sista dagarna med Jess nu. DOM SISTA DAGARNA. Innan flytt alltså. Fy tusan, vad jag kommer sakna henne! But that's life, folk flyttar.

Nåja. Tillbaka till det här MSN-addanadet. En kille som funnits på min lista i åratal skrev idag först lite om ditten och lite om datten, om Lars Winnerbäck och annat grejs. Efter ett tag klämde han ur sig "Har du nån kille än?" och undrade om han fick ragga. Jag sa att det inte riktigt var min grej att bli MSN-uppraggad. En stund senare addar en annan kille mig som säger sig heta Magnus och komma från Visby. Han sa att han "haft" mig på datorn länge, men aldrig addat mig. Vadå HAFT? Han tyckte att vi skulle bli.... "vänner". Jag slutade svara.

Kl.20.28
Nu får jag fan ta och avsluta detta jäffla skrivandet. Jag skall leka med Jessica och Elinor istället. Hejdååå.

PS. Jag pratade med barndomsbästis-hon-som-jag-inte-träffat-på-snart-två-år, och hon kommer till ön till jul. DÅ SKA VI SES!!

Jag kom precis ur duschen. Jag duschade jättelänge. Så länge att min hud blev helt rosaflammig av det varma, varma vattnet. Jag är sjuk, och det är inte alls speciellt kul. Det började redan igår, men imorse var det värre. Det kändes som nån tryckt in en badboll (en hård badboll) i huvudet på mig som någon sedan pumpade upp. Det var helt enkelt en hemmadag. Jag somnade om och drömde en massa konstigheter. Jag vaknade nån timme senare av att jag drömde en riktigt MARDRÖM. Nej, den handlade varken om monster eller drakar, utan om KÄNSLOR. Jag var as, asledsen både i drömmen och på riktigt, men till slut fattade jag att det ju faktiskt inte var på riktigt. Jag läste ett SMS och somnade om en liten stund igen.

Hela dagen har jag mått som en klubbad säl och legat och suttit om vartannat i sängen och pillat på Facebook i princip heeela tiden. Man gör egentligen ingenting, men ändå är det så svårt att slita sig. I alla fall när man har tid. Som en rar gosse en gång yttrade: "Har man inte Facebook, så finns man inte." Och det ÄR så. Idag har jag t.ex. blivit ihop med Elinor, via Facebook såklart. Vi tänkte att det var lika bra, då killar ju bara är karlas. Det vet väl alla vid det här laget. Även om man vill ha sig en man då och då.

Hela dagen har jag även dragit mig för att gå till affären och handla. Jag visste att jag var tvungen, men jag var trött, trött, trött. Men jag var också hungrig, och hade ingen mat. Och imorgon fyller broder Daniel år, så ett kort var jag ju verkligen tvungen att fixa. Helt plötsligt när jag låg här i sängen och kände hur tiden tickade iväg, så knackade det på dörren, och där stod Maria! Vi satt utanför i solen en stund och pratade, sen följde hon mig hela vägen till affären och tillbaka igen bara för att jag över huvud taget skulle komma iväg. Hon bar även min matkasse hela vägen hem OCH hon köpte en Brämhults juice och slog in som Krya på dig-present till mig. Sååå söööt!

Nu sitter jag och funderar på det stora och det lilla i livet. Jag tänker på att Maria sticker iväg till Australien i tre månader på lördag och att Jessica flyttar till Göteborg typ FÖR ALLTID. Jag tänker på att det bara blir jag och Elinor kvar på ön. Och lite annat löst folk förstås. Jag undrar om nån saknar mig nån stans i världen, såsom jag saknar personer som jag helst vill ha i min närhet men som inte är det. Jag tänker på en av mina tre barndomsbästisar som jag aldrig träffar, för hon flyttade tillbaka till norrland när jag var 10-11-nånting. Men att vi faktiskt ändå har kontakt, men bara via internet. Sist vi sågs var snart för två år sen, och jag har inte ens hört hennes röst sen dess. En av mina andra barndomsbästisar bor numer i Bromma, har jag hört på ryktes vägar, för vi har nämligen INGEN kontakt alls, och hon jobbar som flygvärdinna på turer runt om i världen. Jag har träffat henne en gång under det här året och henne kan jag verkligen sakna. Vi hade SÅ roligt när vi var yngre. Och så är det den tredje bästisen. Vi har känt varandra sen vi var 6 och vi umgås fortfarande. Det är bra.

Jag tänker på små, små ögonblick som fastnat på min näthinna, mitt minne, min mage, mitt hjärta. Det finns nerskrivet, vissa saker finns på bild. Det handlar om flera människor. En människa. Olika. Samma. Undrar om dessa ögonblick har fastnat på nån annans näthinna med? Nån annans hjärta?

Just fint. Det börjar träda fram en VAGEL på mitt öga. Jag vill inteee. Man blir ful och allra heslt, det gör ont. Men det tillhör väl förkylningar, antar jag.

Jag känner mig ensam. Hade velat ha lite sällskap, men det finns inget sällskap att få ikväll. Suck. Jag får nog helt enkelt nöja mig med mig själv och laga till nånting att äta av all den maten jag till slut faktiskt köppte idag. Tack vare Maria. Det är en bra tjej, det.

Ciao.