Hemklickat.

Fan, vad ont i huvudet jag har. Tog en långpromenad i äckelvädret och tänkte att det kanske skulle hjälpa, men det gjorde det inte.

Imorse när jag kom in till stan började jag med att somna på soffan. Bra start. Vaknade och ringde till Jessica som bestämt sig för att inte åka in till staden, så jag åkte igen lika snabbt som jag kom. Hann dock gå en supersnabbis på stan och träffade faktiskt på en gammal klasskompis från ettan på gymnasiet. Himla rolig tjej. Konstigt att vi tappade kontakten. Nåja. Vi skulle höras, sa vi. Folk brukar säga sånt har jag märkt...

Åh nej, nu känner jag en uns av ånger att jag inte stannade kvar och hängde med till August ikväll. Det där gänget verkar ha så himla kul hela tiden! Det där gänget som jag och mina favoritsystrar hängde med hela hösten... Fan, vad hände? Jag vågar liksom inte riktigt pallra mig dit som ensam tjej nu med tanke på omständigheterna och med mitt mystiska och minst sagt känsloladdade fyllehumör.  Åhhh... skit!



En rolig sak är i alla fall att jag har beställt lite kläder från H&M idag. 4 linnen/toppar och ett par solbriller. Very nice.

 Bara för att den kostar 49.50.    Turkos är min favoritfärg.

 Svart är alltid hett.                        Valde länge och väl mellan korallröd och vit. Det blev
till slut korallröd. Kansk ett konstigt val, men vad fan,
den är ju het på henne i alla fall! 

 Mina gamla svart gick ju sönder på ett mystiskt sätt så jag knappade hem ett par nya schyssta.


Men jaha, så vad skall man göra nu då? Bored, bored, bored! Kom hit och rädda mig, nån! Ta mig bort härifrån, värm mig och få mig att le! Aahhhhh!

Håla sig själv.

Ah, morgonstund har guld i mun. Eller? Jag är bara så sjukt trött efter nästan 5 timmars sömn så jag knappt kan se klart. Käkar gröt till frukost och känner mig väldigt nyttig. Lyssnar på Blonde Redhead, som jag nyss upptäckt tack vare min lilla Elinor. Jävlar, vilket bra band! Hurra!


I natt innan jag gick och la mig tog jag ett nytt hål i varje öra. Fan,
vad högerörat  vad segt. Vänster var lättare. Yes nice. Dom är bara lite
småtjuriga idag.

Måste sleva i mig den sista gröten nu, sen drar jag in till stan. Undrar vad fan jag skall
göra där, men ändå. Kanske fest hos August ikväll, men bara om Jessica pallrar sig in till stan.

Och snön den smälter. Det roliga är kort.

Ciao.

Tjusigt.

44441-488

Vilken fin klänning!

Hudsvid & hjärtont.

Det blev ett par härliga dagar med Jessica. Medan Rockskallen gick av stapeln in the city på lördagskvällen så satt vi hemma i soffan och kollade på finalen av "På spåret" och "Sing a long". Kan det bli bättre?  På söndagen fick vi reda på att August + folk hade lyckats gå på Rockskallen i alla fall tack vare backstage pass och dylikt (jag hatar folk med kontakter som får saker och ting gratis), och jag hade alltså haft chansen att ha sällskap om jag hade vetat bättre. Besvikelsen slog ett litet slag i magen och jag blev tjurig. Försökte förtränga det hemska missödet och låtsas som om att jag hade mycket roligare än alla "tjocka bönder" som var där.


Flera dagar i förväg hade jag och Jessica planerat att åka skridskor på söndagen med mamma och  Philip, men när vi väl kom till ishallen så visade det sig att man inte alls fick låna skridskor/hjälm som vi trodde, utan det var skolans prylar. Så det blev inga skridskor för oss två. Istället poserade vi landningsposer på läktaren, inspirerade av konståknings-EM. Jävligt hett. Sen tog vi en sväng på Hemse och fotade och skrattade.



Väl hemma igen drack vi te och spelade löjliga sällskapsspel som Tjejsnack och Alfons kurragömmaspel. Jag drog hem en storseger och konstaterade därefter att det var beviset på min otur i kärlek och tur (?) i spel. Resten av kvällen blev det Elle-galan och Eternal sunshine of the spotless mind, vilket måste vara en av dom allra bästa filmerna. Lovely.

Måndag, och vår stora plan var att bygga en snögubbe, men till vår stora besvikelse upptäckte vi att snön var alldeles för pudrig. Istället bestämde vi oss för att åka pulka, men
vi hittade ingen pulka. Efter mycket om och men hittade vi ett par orangea, knäppa skidor och en gammal spark, och ut på åktur vi for! Det var otroligt roligt, och många bilder och skratt senare gick vi in och avslutade eftermiddagen med att baka en sjukt god kladdkaka. Nice.



(Nu kanske ni undrar vad titeln har med den här texten att göra. Nästan ingenting. Titeln får tala för sig själv. )

last.fm

icetrinity's Profile Page

Bakfull och misslyckad.

När jag vaknade imorse fick jag knappt upp ögonen då ögonfransarna var ihopklibbade av gråt och smink. För ja, återigen fick jag ett känslomässigt sammabrott igår på fyllan och jag grinade som en jävla barnunge, jag vet inte hur länge eller ens varför. Det började i alla fall på Effes. Där var det Klubb Kaka med safari-tema och hela stället kryllade av safaridekorationer och utklädda människor - vilket jag dock inte minns ett dyft av. Det var i alla fall väldigt mycket folk och massa drag tydligen. Hur som helst. Jag grät och jag ville av någon anledning inte lämna Effes vid stängning enligt August. Han och Grannen tog hand om mig. Jag undrar hur många som såg mig sitta där och lipa. Började det redan på övervåningen? Bland folk? Jag minns att jag träffade M. Han hade svart mössa på sig och var säkert lika snygg som vanligt, och jag hoppas för guds skull att jag inte sa något olämpligt! Det gjorde jag säkert. Hade han nåt med gråtattacken att göra? Nej, det kan jag väl inte tänka mig. Däremot kan jag tänka mig att *piiiip* hade det. Inte ett ord på hela kvällen. Nähäpp. Så det är på det viset nu? Kul. Fan fan fan, det här börjar likna en dålig vana.

Hela vägen hem grät jag. Jag snyftade inte, jag verkligen grät! Som en idiot! Grannen med min väska i handen och Augusts armar runt mina axlar och tröstande ord halkade jag hemåt i snön. August var helt enkelt min räddare igår. Han var snäll och gjorde en kopp te till mig, men lika snabbt som det var klart så spillde han ut det på golvet. Typiskt, det blev inget te. Sen somnade vi.

Fick ett SMS imorse från en idiot som är lite... betuttad i mig, för att använda ett roligt ord. Han tycker om mig och jag hatar honom (kanske inte hatar, men han är jobbig). Han skrev att han hoppades att jag inte var ledsen längre. Okej, så han såg mig i alla fall grina igår. Det var andra gången han såg mig i det tillståndet. Jag dansade jättemycket med honom igår. Det minns jag. Fan igen.

Jag har ont i rumpan idag och ett antal nya blåmärken. Jag misstänker att det kan ha skett någon ramling under kvällens gång. Vet också att jag och Jimmy brottades och att jag förlorade stort, så det kan också ha med det att göra.

Ikväll är det Rockskallen på Borgen och The Sounds skall spela. Maja Ivarsson måste vara Sveriges snyggaste brud för övrigt. Jag var pepp på att gå på det, men det var jag tydligen ensam om då alla andra människor gått och blivit tråkiga alternativt fattiga. Det händer en rolig sak på den här ön och jag går precis miste om den.

Men nu kom Jessica, en av de få personer som finns kvar och som jag håller varmt om hjärtat. Man skulle kunna säga att hon är bäst.

Tack och hej.

himlalös.

Det var den hösten
överviktiga älvor
&
himlalösa änglar
befolkade ytan


barbie tog självmord
snövit nöjde sig inte med äpplet utan svalde både styvmor och alla dvärgarna
också
rödluvan var otrogen med vargen
och någon snaggade prinsessans guldlock.


det var den hösten
vatten blev tjockare än blod
man köpte hela jävla bondgården i säcken
och för första gången blev två plus två 8945.5


det var den hösten
peter pan växte upp
och
jesus slängdes ut ur himlen
trots allt var han bara en missförstådd stackare som råkade uppfinna
vattenskidorna tvåtusen år för tidigt.


det var den hösten
ordet påsatt fick en ny betydelse
och alla plötsligt skulle bli någon
fånga dagen, carpe diem
men kom för guds skull ihåg att planera framtiden.


det var den hösten
jag massproducerade tankefoster
våldtog fantasin
och ockuperade drömmar på löpande band.
gjort.
ogjort.

Frekvens.

Frekvens

Och fukten på rutan som inte har torkat.
Det är därför du ligger vaken

Världen hade precis avslöjat meningen
i korta formuleringar

Men det är en helt annan sak nu
Fler tända sänglampor
Volt och fahrenheit

Ett radhus och du förstår
Sammansättningen

En viskande signal över staden
Och en medvetenhet om upprepning

Lite större resonans
Mellan dig och mig
Och jag har aldrig förstått.
Slutar tänka
Och gör mig till med svåra ord.

Letar missförstånd i varje leende
Och väntar på staden.

En livstid kvar
Och jag har inte ens dig.

Håll min hand!

Jag vaknade imorse med ont i kroppen, och strax därefter drog upp rullgardinen och möttes av ett strålande vackert snöväder och jag kom på mig själv med att le. Varför var det inte julafton idag för? Allt gnistrade och jag blev varm i själen för en stund.

Nu är det kväll och jag är inte varm längre. Bara av te. För mycket prat om det ena och det andra fick mig att bli påmind om stressen och ångesten. Låt mig va. Men håll om mig också. 


Magen full av te.
Sufjan Stevens i öronen.


Väckarklockan på 06.30.
Skall åka till stan med pappa imorgon. Träffa C.

Såg dom där bilderna och jag kände nånting i mig som jag inte riktigt kan sätta ordet på. Nånting i hjärtzonen. Magen kanske? Nåt varm-kallt.



Som is.

is

Sov bara fyra timmar i natt. Vaknade av mig själv strax innan 8 och bestämde mig, underligt nog, för att kliva upp. Åt frukost och tog sen en promenad i kylan. Nästan 10 minus.
Stillsamt och fint.
Avslutade dagen med att åka till simhallen och simma 1000 meter. Bra jag.

Godnatt.

I'll be left with the shame

Och så föll snön över ön med. Satt i bilen på väg till landet ikväll och världen utanför såg så lugn ut. Vita vägkanter, vita grenar, svart himmel, små stjärnor och en ny måne. Som en film, instängd i min lilla farkost. Nu sitter jag i stora huset och det är bara jag som är vaken. Lyssnar på Asha Ali och dricker te.

Helgen var ensam. Väldigt ensam. Fredagen var dock trevlig med middag med ett par flickvänner. Men samma natt/morgon avslutades något jag har tyckt om den senaste tiden men som jag måste acceptera och försöka glömma och lämna bakom mig. Har ändå inte tänkt så mycket på det som jag trodde jag skulle göra. Behövde nog helt enkelt få det konkret bara, något jag egentligen visste hela tiden. Men så såg jag en bild ikväll och det högg till lite i magen. Det värsta är att dom där bilderna alltid kommer finnas där och... ja, och verkligheten med.

Lördag ca kl 15: kramas hejdå - länge. Ensam. Duscha, äta, ligga på soffan och vältra mig i självömkan och fälla en tår till "Sex and the city" bara för att det är så jävla mycket kärlek överallt och jag hatar det! Ringde J, men inget svar, och hon ringde inte tillbaka. Vem har tid en lördagkväll?

Söndag kl. 10.15: vaknar och tror det är måndag och att jag skall på AF-möte. Upptäcker snart att det är söndag då "Söndagsmorgon" går på TV 4. Tänker att det ändå var bra att jag kom upp i tid - för ja, klockan tio-nånting är tidigt för mig - och funderade på att kanske hälsa på broder J och barnen. Tänker på det länge och vet att Gry skulle tycka det var kul. Men som vanligt orkade jag inte ta mig i kragen och istället hörde jag av mig till J igen, men inget svar. SMS till C och frågade om en fika. Inget svar. Gjorde mig i ordning och gick en promenad i hopp om att nån av mina vänner skulle svara på vägen. Men icke. Det var då det började snöa och jag kände mig ensamast i hela världen. Gick ner till strandpromenaden, och där låg minst halva Östersjöns botten uppspolad på land i form av både sten och vatten. Så det kan gå när det är stormigt på havet.

När jag kom hem var det mörkt ute. Fick svar av både J och C till sist, men ingen hade såklart tid för mig. Pojkvänner går ju före såklart, så är det alltid. "Men vi kan höras imorgon". Ägnade resten av kvällen i soffan  med massor av "Sex and the City" och ett långt telefonsamtal med mamma. Förvånad över att jag inte fått liggsår vid det här laget. Helt plötsligt verkade det i alla fall som hon förstod och var villig att hjälpa till med psykolog om jag ville och berättade om tiden då X gick till psykolog. Kanske börjar hon förstå på riktigt?

Idag, måndag kl.13: AF-möte. Lika tråkigt som alltid. Mer snö. "Hinner nog inte ses idag i alla fall". Vad förvånad jag blir. Jag börjar vänja mig vid att inte bli prioriterad i första hand.


I saw the photograph, an image of you
Things have never looked, looked like this
It's never been like this
I'm swimming in gray
I'm just swimming in gray

Let them all walk away, all walk away
So there's no one to blame
They all feel the same
Let them all walk away, all walk away
I'll be left with the shame

That's the way to go!

rocky


- Skulle du vilja bli begravd eller kremerad?
- Sprängd! Spräng liket!

- Hunter S Thompson skrev ju i sitt testamente att han ville bli uppskjuten i rymden av en kanon!
Johnny Depp byggde en jättekanon i öknen och så hade dom en stor fest och sköt i väg han!

- That's the way to go! Jag ska skriva i mitt testamente att min kropp ska skjutas in på Marie Levau med kanon! Inte askan, hela liket rakt genom fönstret! hahaha!

- Du skulle inte vilja ha din sista vila på ett lugnare tsälle? Det är ju rätt stökigt där.
- Inte efter att någon har gnisslat fram till entrén med en kanon och skjutit in åttionio kilo människokadaver i baren! Då skulle det nog vara väldigt lugnt där väldigt länge!

En:samhet.

Känner mig så fruktansvärt ensam...

Have you ever had the feeling no one really knows what you’re all about

Måste nog åka in till stan imorgon bitti igen med pappa. Snubben från AF ringde idag och jag skall på möte med honom på fredag kl.11. Suck. Hur skall jag klara av att kliva upp halv sju imorgon? Idag ställde jag klockan på 10.15, men det gick verkligen inte att öppna ögonen, så jag sov vidare till halv 12 i alla fall.
Dagen har varit lika meningslös som alla andra dagar och jag har inte pratat med nån och ingen har pratat med mig heller. Har bara utbytt ett par ord med några personer på MSN och jag och A kom fram till att dom flesta som vi umgås med verkar vara mer eller mindre deppiga, och att det är väldigt sorgligt. Skall det verkligen vara så? Skall man som 20-åring-nånting verkligen behöva vara deprimerad?

Jag har ingenting att göra så det känns som jag äter hela tiden. Då blir man tjock, så det är inge bra. Funderar på att gå och simma imorgon igen, för jag lär knappast ha nåt annat att göra när jag kommer till stan. Måste bli fit and skinny ju. Jäjä whatever.

Snart är det helg igen. Jag borde inte festa. J skall inte festa och E är inte pepp. Jag är inte heller överdrivet sugen, men vad skall man annars göra? Pallar inte att sitta på landet hela helgen i alla fall. Det kanske finns nån som vill umgås. Eller? Man börjar ju undra ibland...


Have you ever had the feeling no one really knows what you’re all about
And when you try to show them
They all have things to do tonight
Tonight


Badanka.

Åkte till Hemse ikväll med mamma och simmade. Jag simmade jättemycket, så nu är jag helt mör i kroppen, fast på ett skönt sätt. Träffade Carina från Gula Hönan i bastun - naken. Känns ganska lustigt att träffa på sin 20 år äldre f.d arbetskamrat utan kläder. Nåväl. Är ganska trött nu i alla fall och tänkte försäka lägga mig nu istället för kl. 03. Bra idé va?

En enda sak snurrar runt i mitt huvud just nu.
Två dagar...

Varför gör man alltid misstaget att vakna?

Väcktes för 26 minuter sen av att Arbetsförmedlingen ringde till mig och sa att jag skulle ringa till en Erik och få hjälp med att söka praktikplats. Jaha. Tråkigt. Och jag fick säkert en dömande tanke av min handläggare när jag sa "Hej, jag är nyvaken" och han tyckte jag var en lat ungjävel som inte är uppe och söker jobb en tisdag som denna. Men orka. Varför vara vaken när man kan sova?

Nej, orkar inte ens skriva mer. Skall göra mig en macka.

Tidsfördriv

1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse?

Oj, vad mitt hår står upp där bak!

2. Hur mycket kontanter har du på dig?

Lite mynt bara, inte över 20 skulle jag tro.

3. Vilket ord rimmar på "test"?

Fest såklart.

4. Favoritplanet?

Alla förutom jorden.

5. Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?

William


6. Vilken är din favoritringsignal på din mobil?

Den jag har just nu kanske? Above you, below me med Badly Drawn Boy

7. Vad har du på dig på överkroppen just nu?

Vit/blåttrandigt linne och en stickad kofta.

8. Sätter du etiketter på dig själv?

Bara stickers.


9. Vad är det för märke på skorna du har på dig?

Converse

10. Ett ljust eller mörkt rum?

Mörkt

11. Vad tycker du om personen du fick denna enkät av/hittade denna enkät hos?

Ingen aning, jag snodde den.


13. Vad gjorde du vid midnatt?

Scrubs tog precis slut, så jag zappade över till Jay Leno, sen somnade jag på soffan.

14. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?

Vissa saker ÄR jätteknepiga,. "Tänk bra" i alla fall. Det brukar vara en bra start :) /d


15. Var ligger ditt närmaste Seven Eleven?


Ungefär hela Östersjön här ifrån?

16. Vilket uttryck använder du mest?

Skitliv?

17. Till vem sa du "jag älskar dig" senast?

Jessica, tror jag.

18. Vilken pälsbeklädda sak rörde du senast?

Isola

19. Hur många olika sorters droger har du nyttjat de senaste tre dagarna?

För mycket alkohol

21. Vilken ålder har varit bäst hittills?

17 lätt.

22. Din värsta fiende?

Kärlek.

23. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?

Tror den har med Shout Out Louds att göra, små gubbar som "dansar" runt med en hund.

24. Vad var det senaste du sa till någon?

Godnatt

25. En miljon dollar eller förmågan att flyga?

Pengar!


26. Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?


Ja, dessvärre.

27. Senaste låten du lyssnade på?

Silent shout med The Knife

Hejdå Harri.

kent

Har ju vetat om
det i några dagar nu, men jag måste bara uttrycka min sorg för att Harri lämnar bandet. Vad blir Kent utan honom? Inte Kent på riktigt ju. Åh, suck :(

Du kommer aldrig mer bli dig själv.

Det känns som jag har kommit hem från en enda lång fest, en enda lång bakfylla. Jag känner mig helt tom inuti. Elinor har bott hos mig enda sen i tisdags och det har varit väldigt trivsamt. Fest hos mig i onsdags, husfest på landet i fredags hos Niclas, bakisfest hos August i lördags. Fika i onsdags, fika igår. Kläckte ur mig alldeles för känslomässiga saker till en person i onsdags som jag inte vill förstöra nåt med, men som jag säkert gjorde i alla fall med min vanliga flyt. Nu gör det lite ont i magen. Fan, varför skall allt gå åt helvete hela jävla tiden för? Jämt! Och varför känner jag så mycket? Så lätt? Jag har en miljard känslor och tankar som snurrar runt i mitt huvud, min mage, mitt hjärta, men jag finner inga ord. Bara stopp. Ta hand om mig. Gör sådär igen och kyss min handled och min tinning. Fortsätt gör rätt.
Men, dream on lilla Icetrinity, I guess. Som alltid.

Fick ett SMS från Thailand idag. Så det finns i alla fall nån som tänker på mig då och då nån stans i världen. Synd bara att det inte är i den här delen av världen.

Jag måste ta tag i mitt liv. Styra upp saker och ting. Men jag kan inte. Jag har tappat hela livsgnistan. Jag är socialt missanpassad och förstörd av dumma saker, tankar, känslor. Jag ser på hur människor runt omkring mig tar körkort, börjar på utbildningar, skaffar jobb, reser jorden runt osv. Och vad gör jag? Ingenting. Förutom att bli full med jämna mellanrum och tror att jag är glad för stunden. Men nu har tydligen den biten också tagit slut, för nu på senaste har jag ju bara varit deppig och gjort dumma saker som att förstöra mig själv ännu mer på andra sätt. Det är dåligt. Jag vaknar med ett hjärta som slår alldeles för fort och för hårt, vilket gör mig lite orolig över att det är nåt fel på mig och mitt blodtryck. Borde jag kolla upp det?

Jag är trött även fastän jag har sovit. Är hungrig fast jag har ätit. Vill gråta fast jag kan inte. Vill gömma mig, men det går inte. Vill kramas, men jag får inte.


Pierca sig själv på fyllan var kul.



Kameran glider över guldgula fält
Ja, vi vet du behöver hjälp
Den här stan gör mig galen ikväll
Du kommer aldrig mer hitta hem
Vill ge dig allting ikväll


Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Du kommer aldrig mer bli dig själv


Kameran glider över guldgula fält
Ja, vi vet du behöver hjälp
Den här stan gör mig galen igen
Du kommer aldrig mer bli dig själv
Och jag tror minsann min själ dör av svält



Ventilera.

Tisdag. Helgen passerade ganska fort. Fredagen tillbringade jag med Elinor, Agge och Patrik och allas våran vapendragare öl. Det var trevligt måste jag säga. Resten av helgen tillbringade jag helt ensam, då ingen verkade vilja veta av mig. Låg på soffan och såg Sex and the city både lördag och söndag, från morgon till kväll. Nästan. Har snart hunnit genom första halvan av serien. 
  
Igår väcktes jag av att broder Daniel knackade på dörren. Jag fick The Knife's live-DVD, sen somnade vi båda två. Bra storebror! När vi till slut vaknade igen slappade vi bara framför teven, sen tog vi en lång promenad genom stan typ 3 vändor om, med tanke på att man har gått genom hela Visby på ungefär en kvart. Hur som helst. Kl. 16.30 var det dags att lämna brosan vid båten och säga hejdå för den här gången. Alltid tråkigt. Nu är det verkligen slut på jul och festligheter - och jag som knappt märkte att den passerade.

Idag blåser man nästan bort på den här ön. Men jag har varit ute och gått en hel del ändå. Mest för att jag var tvungen att gå till AF, men ändå. Dom skulle skriva på ett papper. Nu har jag kämpat med Alfa-kassan sen den 15 september förra året, men jag har fortfarande inte ens sett skymten av en endaste liten krona. Surt. Det tryter ordentligt i kassan och ironiskt nog köpte jag en ny plånbok idag. En kreditkortshållare i svart skinn.

Mitt ex irriterar mig. Fick nyss lite "skit" för att jag inte beter mig som en kompis bör och hör av mig tillräckligt ofta. Som att han gör det då? Nej. Vilket han även var mycket medveten om. Eftersom jag fått höra från flera håll att han har nåt på gång med en tjej efter att jag såg dom hångla som bara den på nyårsafton så frågade jag vänligt hur det gick med "tjejen" och undrade om han var kär. Det var förstås helt fel fråga, en "udda" fråga och "nej, varför tror du det?". Ja, varför tror jag det? Hon åkte bara över hela Östersjön för att vara med dig. Jag skiter i vilket, jag försökte bara vara trevlig. "Så du frågade bara för att vara trevlig?". Som ni ser, vad tjänar det till? Skall man bry sig eller inte? Kompisar frågar väl sånt, trodde jag. Nåja.

Ikväll kommer Elinor till mig och vi skall laga middag och äta efterrätt, bara hon och jag. Skall bli hur trevligt som helst. Hon är en bra människa, bland dom allra bästa!



Take care and control, som nån brukar säga.

Bakom stängda dörrar.

Det är så mycket folk inte vet. Inte ser.


Men imorgon är det fredag och jag tänker festa och det skall bli skitkul. Så det så!
Blir det inte det så blir jag ledsen i ögat.

Backbone.

rygg

Fuck off and die

Jag är rädd för att jag känner för mycket, för olika saker. Jag intalar mig själv att ingenting känns, att jag inte bryr mig om nånting av det. Men jag tror jag bryr mig, för jag tror det känns. Jag skall sluta bry mig om andra människor och sluta ge av mig själv. Lika bra att vara känslokall och stänga in sig i sig själv, annars förlorar man bara, och jag vill inte förlora mer.

Gårdagen blev lite av en besvikelse. Middagen var förstås jättetrevlig och rolig, men sen inne i stan blev allt lite konstigt. Vet egentligen inte vad som gick snett, men jag tappade humöret nån stans på vägen i alla fall och vart bara deppig. Jag snubblade i en trappa så jag har ont i knät idag, jag blev utelåst från festen ett tag utan skor och utan jacka, mitt ex satt och hånglade med nån ful blondin, jag ville träffa nån jag inte riktigt träffade, jag fick en svans efter mig som bara ville dricka upp min och Ellies skumpa, jag tappade bort hela tjejgänget, var på fel fest, blev ledsen, satte mig ner på marken på öster, var på väg till efterfest, men ångrade mig och gick hem och drack te, somnade vid halv 7-tiden, vaknade en timme senare och kunde sen inte somna om. Gav upp mina sovförsök efter två timmar ungefär och klev då upp ur sängen och började gråta. Jag visste inte vad jag kände. Bara ett stort svart hål tror jag. Ville bara gråta. Försökte somna igen. Gick inte.

Nu är jag hemma på landet. Vill inte vara nån annan stans än här när jag är ledsen. Kan inte nån bara ta hand om mig? Hjälpa mig? Hålla om mig?

Man brukar väl säga att en gång är ingen gång, men två gånger är en vana? Vad blir då tre gånger? Och fyra? Är det då man börjar förvänta sig saker, ta saker för givet? Liksom räkna med saker? Man skall aldrig göra det! Jag skall aldrig förvänta mig nånting igen. Det är bara skit.

Vill ha nåns armar att gömma mig i. Jag hade det en gång. Nu är dom långt borta.

Fuck off and die.