flicka.

Måste nog åka in till stan imorgon bitti igen med pappa. Snubben från AF ringde idag och jag skall på möte med honom på fredag kl.11. Suck. Hur skall jag klara av att kliva upp halv sju imorgon? Idag ställde jag klockan på 10.15, men det gick verkligen inte att öppna ögonen, så jag sov vidare till halv 12 i alla fall.
Dagen har varit lika meningslös som alla andra dagar och jag har inte pratat med nån och ingen har pratat med mig heller. Har bara utbytt ett par ord med några personer på MSN och jag och A kom fram till att dom flesta som vi umgås med verkar vara mer eller mindre deppiga, och att det är väldigt sorgligt. Skall det verkligen vara så? Skall man som 20-åring-nånting verkligen behöva vara deprimerad?

Jag har ingenting att göra så det känns som jag äter hela tiden. Då blir man tjock, så det är inge bra. Funderar på att gå och simma imorgon igen, för jag lär knappast ha nåt annat att göra när jag kommer till stan. Måste bli fit and skinny ju. Jäjä whatever.

Snart är det helg igen. Jag borde inte festa. J skall inte festa och E är inte pepp. Jag är inte heller överdrivet sugen, men vad skall man annars göra? Pallar inte att sitta på landet hela helgen i alla fall. Det kanske finns nån som vill umgås. Eller? Man börjar ju undra ibland...

_{Have you ever had the feeling no one really knows what you’re all about
And when you try to show them
They all have things to do tonight
Tonight}