Hata World of Warcraft & älska Jessica!
Nu sitter min sambo och spelar wow (world of warcraft), för kl.17.00 var det bestämt möte med hela guildet. Så nu sitter han här mitt emot mej och dom PRATAR med varandra, dom små nördiga wow-spelarna! Hahahaha, jag kan inte låta bli att skratta! Dom sitter på största allvar och säger "Vi möts utanför grottan då" och planerar spelet som verkar va viktigast i världen för dom. Jag menar inte att klanka ner på deras intresse, men för mej personligen är det så otroligt skrattretande. Hahaha "Fortet brinner inte, då kan hon inte va död". Gooood for you! Haha nej usch och fy, jag skall inte vara sån, men det är ju tamej fan sorgligt. Det är ett spel, ett SPEL liksom, inte ett liv! Hahahaha!
Pratar med min älskade Jesica på MSN. Känns skönt att hon är med mej gällande detta hemska spel och kan skratta MED mej ÅT dom! Hahaha! Men fan alltså, jag saknar henne så grymt mycket, denna lilla skitsnygga tjej som jag bott tillsammans med i tre år av mitt liv, och nu är vi far, far away from each other. Misär! Jag vill bo med Jessica alltid ju och krama på henne varje dag! Vi var som en familj, hon, jag, hunden och våra råttor. Det var en fin tid, den finaste tiden i mitt liv faktiskt! Känns jävligt dumt att veta att den tiden likson är slut, att den aldrig kommer att komma igen. Har massvis med härliga minnen från dom där tre åren - alla gånger vi försökte göra seriösa middagar och alla gånger det slutade med att Jessica käkade potatismos med chips, alla förfester, fester och efterfester - vissa mindre uppskattade än andra - sex i Jessicas rum när Jessica inte var där, sex i mitt rum när Elinor låg bredvid och tyckte jag var dum (haha), filmkvällar i min säng med världen sötaste Jessica ihopkrupen under täcket mot min axel, choklad, nudlar och chips från ÖB, alltid Ordjakten och That '70 show på eftermiddagrna, långa kvällar fyllda av te och kedjerökning på Café K2 eller Vinäger, promenader med Tarras (hunden) i snöstorm såsom i solsken, fotografering ute på vägen för fotokursen vi båda kämpade med, öl i Almedalen såsom på muren vid Palisaderna eller i Norder- och Östergravar, likaväl som på Effes där vi alla har upplevt ett och annat fylleslag x antal gånger, och Porten, inte att förglömma, som tidigare hette Dhaka Tandori och har stans billigaste öl och säkerligen stans mest fiffliga personal med massa fuffens med skatter osv. Och alla gånger vi tog ut täcken i trädgården och virade in oss i, låg och tjuvrökte och pratade om livet enda fram tills daggen la sej över både oss och gräset och vi vinkade till Birgitta när hon drog ner rullgardinen för att gå och lägga sej på undervåningen. Och när vi vissa nätter fick låta råttorna springa fritt i köket för att dom vägrade komma fram från väggen bakom diskbänken... Ja, som sagt, många fina minnen från vår tid i det lilla grön/vita huset på Bokströmsgatan. Jessica, I love you!
Jessica
Pratar med min älskade Jesica på MSN. Känns skönt att hon är med mej gällande detta hemska spel och kan skratta MED mej ÅT dom! Hahaha! Men fan alltså, jag saknar henne så grymt mycket, denna lilla skitsnygga tjej som jag bott tillsammans med i tre år av mitt liv, och nu är vi far, far away from each other. Misär! Jag vill bo med Jessica alltid ju och krama på henne varje dag! Vi var som en familj, hon, jag, hunden och våra råttor. Det var en fin tid, den finaste tiden i mitt liv faktiskt! Känns jävligt dumt att veta att den tiden likson är slut, att den aldrig kommer att komma igen. Har massvis med härliga minnen från dom där tre åren - alla gånger vi försökte göra seriösa middagar och alla gånger det slutade med att Jessica käkade potatismos med chips, alla förfester, fester och efterfester - vissa mindre uppskattade än andra - sex i Jessicas rum när Jessica inte var där, sex i mitt rum när Elinor låg bredvid och tyckte jag var dum (haha), filmkvällar i min säng med världen sötaste Jessica ihopkrupen under täcket mot min axel, choklad, nudlar och chips från ÖB, alltid Ordjakten och That '70 show på eftermiddagrna, långa kvällar fyllda av te och kedjerökning på Café K2 eller Vinäger, promenader med Tarras (hunden) i snöstorm såsom i solsken, fotografering ute på vägen för fotokursen vi båda kämpade med, öl i Almedalen såsom på muren vid Palisaderna eller i Norder- och Östergravar, likaväl som på Effes där vi alla har upplevt ett och annat fylleslag x antal gånger, och Porten, inte att förglömma, som tidigare hette Dhaka Tandori och har stans billigaste öl och säkerligen stans mest fiffliga personal med massa fuffens med skatter osv. Och alla gånger vi tog ut täcken i trädgården och virade in oss i, låg och tjuvrökte och pratade om livet enda fram tills daggen la sej över både oss och gräset och vi vinkade till Birgitta när hon drog ner rullgardinen för att gå och lägga sej på undervåningen. Och när vi vissa nätter fick låta råttorna springa fritt i köket för att dom vägrade komma fram från väggen bakom diskbänken... Ja, som sagt, många fina minnen från vår tid i det lilla grön/vita huset på Bokströmsgatan. Jessica, I love you!
Jessica
Kommentarer
Trackback