flicka.

Jag är så jävla mycket snyggare i profil än rakt framifrån, är det inte typiskt?! Nån gång i framtiden skall jag bli snygg på heltid och mitt hår skall alltid vara perfekt. Inte perfekt som i varje-hårstrå-skall-ligga-exakt-på-sin-plats-perfekt. Nej, när mitt hår är perfekt är det perfekt ruffsigt och busigt. Och så skall jag bara ha fina kläder. Kanske skall jag våga mej på en till piercing eller tatuering. Det hade varit nice. Funderar på att byta hårfärg igen också. Då brukar man alltid känna sej lite fräschare. Mmm ja, det hade varit nåt. Skall bara lista ut nån schysst färg som jag inte haft ännu. Nu låter det som jag haft alla färger man kan tänka sej, men så är inte riktigt fallet, men det är ju alltid roligare med nåt nytt. Hur som helst, nog pratat om vad jag vill ändra på mej själv så att jag blir en snyggare människa :P

Jag är faktiskt på dåligt humör nu. Känner lite saknad och lite oro/nervositet. Jag blir irriterad över att min sambo vill att jag skall köpa huvudvärkstabletter till honom imorgon för att han lider av kronisk migrän, plus några himla tandpetargrejer, och att JAG skall betala det! Det är inte jag som käkar ett rör med Alvedon i veckan eller petar tänderna! Det handlar kanske inte om så mycket pengar, men han vet att jag har grymt dålig ekonomi just nu, så jag tycker faktiskt att han får betala sina såna grejer själv. Eller vadå, skall han kanske betala min tamponger och min deodorant också? Fine, då kan jag väl gå med på det...
Och idag när han kom hem från jobbet sa han "Hej" med en suck och frågade anklagande när han kom in i köket varför jag inte hade diskat idag. För att jag kanske inte vill roa mej med att diska VARJE dag! PLUS att det var jag som lagade maten igår kväll, alltså hans tur att diska!!! Vi borde fan ha ett schema! Jag har en vän som har ett ordentligt planerat schema med sin sambo gällande det mesta, såsom disk, städning osv. och det verkar fungera ypperligt bra. Men grejen är att min sambo adrig skulle gå med på det, utan skulle tycka att det var fånigt. Det skall bli intressant att se hur det blir nu när jag skall börja plugga och faktiskt också kommer ha fullt upp och vara trött på kvällarna, då kan han i alla fall inte fortsätta ta för givet att jag skall diska och städa varje dag och att jag skall ha koll på vilken mat som finns i kylen och vad som behöver köpas hem. Delat ansvar - ja tack!

Och idag hände det igen. Sambon drev med min stil och min musiksmak. Jag vet att han inte menar illa, men när han säger vissa saker så träffar det faktiskt ganska fel. Jag vet att det anses ganska typiskt pop att ha Converse-skor, randiga tröjor och snelugg, och JA, även jag har fallit dit. Jag har tre par Converse-skor som står uppradade i hallen, sneluggen har sin plats, jag äger ett par randiga tröjor och jag lyssnar på pop. Jag är ett rikitgt popsnöre helt enkelt. Men det är inget jag har valt, det är ingenting jag försöker vara eller vill se ut som. Kan jag hjälpa att en viss typ av musik faller mej i smaken eller att jag trivs i vissa kläder? Han säger att jag är söt, men han klankar ändå ner på hela popkulturen/stilen och säger hur dålig musiken är, att det är skräp, stänger av när jag råkar ha på lite för hög volym osv. Känns det så jävla kul? Nej! För fan, jag klankar inte ner på hans jävla skitmusik, så låt min va! Aaahh, jag blir så upprörd varje gång detta kommer på tal!

Jag måste lugna ner mej! Jag skall jag lägga mej i sängen och lösa lite sudoku och invänta American Idol. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker att det är ett underhållande program. Man kan skratta och skämmas för de mindre begåvades skull eftersom de själva inte verkar inse att det inte riktigt har den rätta stämman, så att säga... Och ibland, med lite tur, så kan man ju faktiskt bli positivt överraskad också. 
Nåväl. Jag tänker i alla fall inte sitta kvar här och lyssna på när sambon pratar med sina wow-kompisar genom datorn om hur dom skall gå till attack eller vad det än kan vara för jävla skit dom snackar om. Jag hatar fortfarande wow!!! Det är ett spel som borde utrotas!