flicka.

Är jag inte på, nej. Men min bästa kompis är där, och hon ringde mig tidigare idag efter att jag skickat ett sms till henne. Hon var glad och hade det bra, och jag är glad för hennes skulle som fick komma iväg på festival som hon sett fram emot så mycket. Jag däremot fick klara mig utan festival i år, som bekant. Var inne på Arvika ett tag också, men nix pix, still no money.  Däremot tutade jag silverpinne igår på min brorsdotters namngivning. Oh yes, jag har spelat tvärflöjt sen jag var 9, om jag inte minns fel, men har väl lagt det ganska mycket på hyllan så att säga, så det var sjukt nervöst att spela inför publik igen, men det gick helt okej. Bortsett från att jag började med att spela helt fel i första låten, men det är en annan femma... Haha.

Annars var det trevligt igår, men jag måste säga att jag tycker såna där tillställningar är lite jobbiga när typ hälften av gästerna består an barn i åldrarna nyfödd-6 år. Allt kretsar bara kring allas barn! "Jo jag är gravid igen, och bebisen beräknas komma i noveber, och ja min syster skall också få sitt första barn nu, och den här barnvagnen är jättebra, och titta vad söööt, och kolla vad han kryper roligt, och var försiktig nu, inte ramla, vill du ha en napp, se så inte gråta, oj vad du är trött" och bla bla bla barn barn barn! Man har i princip ingenting att tilföra till gruppen eller över huvud taget nånting att prata om om man själv inte har en unge, jag praktiskt taget inte existerar i en sån grupp. Sen kan det väl kanske också bero på att dom flesta är i 30-årsåldern medan jag själv närmar mig 20. Nåväl. Det var trevligt. Om man gillar barn. Och självklart älskar jag min brors underbart söta barn, och igår var det minstingens dag och hon verkade bli glad över min present jag gav till henne, en fin ram med en ängel vid sidan om med ett kort på henne själv i. Hon tittade länge, länge innan hon gick över till nästa paket av typ en miljon stycken.

Ja vad fan, man skulle vara barn helt enkelt.