Dramaqueen

Gårdagskvällen slutade i världens känsloexplosion! Allt som jag gått och tryckt på typ det senaste året, allt jag inte vågat säga, känna eller tycka, allt jag gömt rädd för att vara i vägen, vara en börda eller ett problem, det kom ut igår i ren frustration, ilska och i massor av tårar och massa ord. Känslostorm helt enkelt. Det är lite suddigt, men jag vet att jag fick ur mig saker som var bra att jag fick ur mig. Jag vet att jag kände att det sårade mig att du blev arg på mig när jag var så jävla ledsen och rädd och behövde all tröst i världen, men du bara skällde och höjde rösten. Jag ville bara att du skulle fatta, att du skulle se vad jag känner, att jag känner. Och det gjorde också ont att du tycker mina känslor är överdrivna och dramatiska. Kanske ovant att se mig visa allt som finns där inne i mitt lilla hjärta? Jag vet att jag kanske var dramatisk, men det behövdes tydligen. Sånt som inte är viktigt för dig och andra människor kanske är viktigt för mig! Som att personer jag tror är mina kompisar tydligen inte är mina kompisar. För när en person säger att jag inte är välkommen och att jag är jobbig när jag "blir sådär" - som han inte ens har sett nånting av - då vet jag att jag inte är hans kompis. Och med det vill jag bara säga att jag aldrig tänker vara din kompis när du bara låtsas, jag tänker aldrig mer försvara dig inför människor som inte gillar dig, vilket jag alltid har gjort (om du bara visste!) och jag tänker inte tillåta dig vara falskt trevlig mot mig om vi ses och jag tänker definitivt inte bjuda dig på nån fest i framtiden eller liknande. Detsamma gäller din tjej, för nu har jag insett hur ytliga ni änniskor är, och jag tänker inte lägga tid på ytliga och falska bekantskaper.
Oh yes, jag är kanske en dramaqueen just nu i allra högsta grad, men det skiter jag fullständigt i, för jag har mycket där innanför som aldrig kommit ut och jag har all rätt i världen att släppa ut det! Dessutom hinner jag inte skriva mer nu för biblioteket stänger om 9 minuter och jag är arg och måste få skriva av mig, så det får bli som det blir. Så det så!!!


ps. mina knogar svider. ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback