flicka.

Det blev sent i natt. Strax efter 04.30 släckte jag lampan. Låg i sängen och skrev sju sidor om bara en sak, allt som känns. Det är så mycket som känns just nu. Pappret blev blött av tårar. Igen. Patetiska jag. Eller nej förresten, känslosam är jag ju, det kom vi fram till. Man får gråta, man får känna. Men sen följdes natten av massa jobbiga drömmar. Dom kändes också. Jag minns dom inte så detaljerat längre, men jag vet att det var jobbigt. Allt jag var rädd för fanns där. Det fanns inte ett rätt i hela drömmen. Jag var rädd när jag vaknade. Säg att du älskar mig. Vaknade först 07.30, hur var det möjligt? Bara tre timmars sömn. Svettig. Somnade om igen, sov i tre timmar till. Nyduschad, ont i magen.