Ångest
Så var man framme i Stockholm. Eller i Tumba för att vara exakt. Sitter i lägenheten som var mitt hem för minde än ett år sen (min mosters lägenhet) och är fylld av ångest. Det är det enda som det här stället har givit mig - ångest, ångest, ångest! Tror inte riktigt att jag fattade hur dåligt jag mådde under tiden som jag bodde här. Eller rättare sagt, jag föröskte förbise det, förtränga det. Jag ville ju bara att det skulle vara så bra mellan oss, mellan honom och mig. Jag visste ju egentligen precis.
Bara på vägen hit ikväll, när vi svängde in på parkeringen, gick upp för trappen och vred om nyckeln i låset, så trängde det sig på som en ofrivillig svidande solbränna, som att andas genom ena näsborren med ett sugrör, som ett gnolande magsår i hela kroppen - ångesten! Jag skall sova i "gästrummet", rummet där våra kompisar sov som var på besök, rummet där vi gömde alla fula saker vi inte ville ha. Jag skall inte sova i rummet som var vårt, inte i sängen som han och jag delade i 8 månader. Där skall mamma och pappa sova. Konstigt. Så himla sjukt är det egentligen, allt det här. Ja usch. Tur att våra saker inte finns kvar i alla fall, då hade jag verkligen inte pallat att vara är. Nåja, skit samma.
Nu är jag här och imorgon skall vi in till stan och träffa bror och göra lite schysst shopping förhoppningsvis. Dessvärre kom jag på alldeles lagom när jag närmade mig hamnen i Visby att jag hade glömt mina 20 % rabatt på H&M hemma på landet. Jävla skit. Jag som verkligen hade sparat den för att utnyttja rabatten när jag var här i Stockholm. Jaja, det får väl bli lite dyrre helt enkelt. Jag lääängtar efter att få kliva in på H&M Devided på Drottninggatan, det är mitt paradis! Jag typ bodde där när Stockholm var min hemort. Och H&M i Gallerian. Bra skit helt enkelt, I love yes yes.
Nu är det David Bowie på TV och mamma smaskar på ett äpple. Tur att det finns Internet här i huset som man kan sno och en bärbar dator som är pappas som jag kan ta beslag på. Och nu fick jag SMS från Jessica. Hon och Elinor lånar min lägenhet i helgen. Lite konstigt att ha dom där utan mig själv, men vad gör det? Trevligt med söta SMS i alla fall.
Oh, snacka om tidsfördrivsskrivande! Ordbajseri. Tråkigt för alla andra, men allt för att inte tänka på vilken lägenhet jag befinner mig i. Men annars känns det toppen att vara i Stockholm, i alla fall imorgon kommer det kännas bra. Jag skall gå i alla mina favoritaffärer - Lagerhaus, Weekday, H&M Devided osv. Weeei :)
Nej fan, nu finns det faktiskt inget mer jag kan skriva. Skall fortsätta se på David Bowie. Han är bra.
Take care and control.
Bara på vägen hit ikväll, när vi svängde in på parkeringen, gick upp för trappen och vred om nyckeln i låset, så trängde det sig på som en ofrivillig svidande solbränna, som att andas genom ena näsborren med ett sugrör, som ett gnolande magsår i hela kroppen - ångesten! Jag skall sova i "gästrummet", rummet där våra kompisar sov som var på besök, rummet där vi gömde alla fula saker vi inte ville ha. Jag skall inte sova i rummet som var vårt, inte i sängen som han och jag delade i 8 månader. Där skall mamma och pappa sova. Konstigt. Så himla sjukt är det egentligen, allt det här. Ja usch. Tur att våra saker inte finns kvar i alla fall, då hade jag verkligen inte pallat att vara är. Nåja, skit samma.
Nu är jag här och imorgon skall vi in till stan och träffa bror och göra lite schysst shopping förhoppningsvis. Dessvärre kom jag på alldeles lagom när jag närmade mig hamnen i Visby att jag hade glömt mina 20 % rabatt på H&M hemma på landet. Jävla skit. Jag som verkligen hade sparat den för att utnyttja rabatten när jag var här i Stockholm. Jaja, det får väl bli lite dyrre helt enkelt. Jag lääängtar efter att få kliva in på H&M Devided på Drottninggatan, det är mitt paradis! Jag typ bodde där när Stockholm var min hemort. Och H&M i Gallerian. Bra skit helt enkelt, I love yes yes.
Nu är det David Bowie på TV och mamma smaskar på ett äpple. Tur att det finns Internet här i huset som man kan sno och en bärbar dator som är pappas som jag kan ta beslag på. Och nu fick jag SMS från Jessica. Hon och Elinor lånar min lägenhet i helgen. Lite konstigt att ha dom där utan mig själv, men vad gör det? Trevligt med söta SMS i alla fall.
Oh, snacka om tidsfördrivsskrivande! Ordbajseri. Tråkigt för alla andra, men allt för att inte tänka på vilken lägenhet jag befinner mig i. Men annars känns det toppen att vara i Stockholm, i alla fall imorgon kommer det kännas bra. Jag skall gå i alla mina favoritaffärer - Lagerhaus, Weekday, H&M Devided osv. Weeei :)
Nej fan, nu finns det faktiskt inget mer jag kan skriva. Skall fortsätta se på David Bowie. Han är bra.
Take care and control.
Kommentarer
Trackback